Vi har alla en bild i huvudet av hur ett år ser ut. För mig
känns året som att klättra uppför ett brant berg. Lite segt och
trögstartat i januari och februari. Då övermannas jag av känslor
som alla handlar om hur vi någonsin kommer att överträffa det
gångna året.
I mars och april börjar livet kännas en aning lättare: då
har äntligen de första vårböckerna kommit. Nu kan vi börja sälja
böcker på allvar. Men det är fortfarande lång väg att vandra och
vårvindarna kan vara förrädiska.
Och så kommer sköna maj och klättringen går smidigare:
pocketböckerna springer iväg ända fram till slutet på
juni. Så när lugnet-före-stormen-månaden juli infinner sig
gäller skön vila och intensiv mental träning. Välbehövligt för att
kunna tackla alla underbara boksläpp i augusti och september.
I oktober och november springer jag så fort uppför att jag
ibland snubblar över mig själv. Då tar alla Bokens Dagar och andra
bokevenemang över mitt liv. Jag reser land och rike runt med våra
författare, pratar med läsare och bokhandlare. Och med Frankfurts
mastodonta bokmässa bakom mig är det blixtklättring som
gäller. Då finns ingen tid att tänka, nu gäller det bara att
sälja böcker.
Det är först nu i decembermörkret som det visar sig om
klättringen var värt besväret. Och det är nu när julen närmar
sig som jag kan få svindel när jag tänker på all den möda vi lagt
ner för att nå ut med våra böcker. Det är nu det är upp till
bevis om årets storsatsningar lyckas nå fram till de många
bokläsarna i julhandeln. Hur ska det till exempel gå för
Karins En sannolik
historia, Kristinas Berlusconi -
italienaren,
Nisses
Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet, Ians
Hetta, Alexanders I den första kretsen
eller Wells Härjat och
bränt?
Så ser mitt bok-år ut, så har jag levt
de senaste 35 åren. Och jag kan knappt bärga mig inför nästa
klättring uppför 2011-års-berget!
Med en varm julhälsning,
Dorotea
På bilden: Minns med glädje vår lunch med Ian
McEwan.