
Hej och välkommen till vår blogg!
Här skriver personer som har anknytning till förlaget. Det kan vara
någon av våra medarbetare eller författare. Ibland har vi också
gäster på bloggen som skriver om saker som angår bokbranschen i
allmänhet och förlaget i synnerhet.
Nu bloggar vi särskilt om vårens utgivning och försöker göra er så
nyfikna som möjligt på böcker som alldeles snart är på väg till
bokhandeln, eller precis utkommit.
Little bee
den 19 december 2011

"Här gäller det att hålla tungan rätt i mun
och inte avslöja för mycket, för det här är en bok full av
överraskningar - och ska så få vara."
I mars 2012 ger vi en bok som sålt hundra
tusentals exemplar i USA. Det är en viktig och ovanlig berättelse
som vi är så stolta över att få introducera för Sveriges
läsare."
Matilda McCarthy Berg, anställd på Brombergs, berättar om
varför hon tyckte så mycket om den här boken.
Little Bee är namnet på
vår huvudperson, en nigeriansk flicka på 16 år. Hon har just
släppts ut ur en oerhört deprimerande flyktingförläggning i Essex,
med en endaste tillhörighet i handen: ett visitkort tillhörande en
journalist på tidningen The Guardian. När hon ringer upp honom
säger han att han minns henne, men inte vill att hon ska söka upp
honom och hans familj och att hon inte får höra av sig igen.
Några dagar senare har journalisten
begått självmord. Flickan, som är alldeles ensam i hela världen,
ringer i alla fall på dörren till mannens hus samma dag som
begravningen, och hans hustru öppnar.
- Är det du som kommer… Välkommen in, säger
hon.
Som läsare blir man ju otroligt nyfiken!
Vad är det som har hänt? När har dessa människor träffats förut och
varför är flickan så rädd att hon alltid letar efter en metod att
ta livet av sig, för säkerhets skull?
Och varför har mamman bara en stump kvar av
vänsterhandens långfinger?
Förutom Little Bee befolkas denna
roman alltså av änkan Sarah O'Rourke, vars tillvaro bitvis känns
som hämtad ur Bridget Jones dagbok, en slags absurd
damtidningsvärld utan riktigt fäste i verkligheten.
Parets son, Charlie är Batman. Han
klär sig aldrig i andra kläder än Batmankostymen på det där
underbart envisa fyraåringsviset.
Porträttet av lille Batman hör till det som
värmer mig mest så här i efterhand när jag tänker tillbaka på
boken.
Little Bee fick mig att fnissa åt
vårt galna västerland. Ett exempel på detta är när hon föreställer
sig att hon ska berätta för "flickorna därhemma" om tillvaron i
England. Hon gav mig hjärtklappning. Hon har fått mig att gråta
över hennes öde, över mänsklig ondska och likgiltighet. Och mitt i
allt detta starka, intrigburna, så hinner jag också reflektera över
en språklig spänstighet.
Visst, det är inte Nobelklass på
Chris Cleave, men det är ändå en riktigt fin
läsupplevelse.
Vi har fått veta att boken ska filmatiseras
i Hollywood med Nicole Kidman som Sarah O'Rourke. Då kommer boken
och filmen nå ut till ännu fler. Fantastiskt, för berättelsen
behöver verkligen nå ut. Och när du har läst den kommer du att
vilja berätta om den.
Men berätta inte för mycket, snälla!
Det här inlägget skrevs av Janina,
Bookmärk
den permanenta länken.
Följ alla kommentarer här med hjälp av
RSS flödet för det här inlägget.
Du kan .
Skriv en kommentar