Book Cover

Tuppen och havet

På en karg ö utanför sydsvenska kusten, känd för ett par rostiga kanoner och en vit fyr, har lugnet fått ett abrupt slut. En nyinflyttad kvinnlig fotograf har med sig en stridstupp från Mexiko som väcker grannarna i gryningen. För att få stopp på oljudet utan att behöva konfrontera fotografen bestämmer de sig för att försöka fånga en mystisk vit mink som lever vilt på ön. Minkar äter nämligen fjäderfä. Trots att alla sökt sig till ön för att få vara ifred, tätnar snart intrigerna och får alla att involvera sig med varandra på olika plan.

Tuppen och havet är en poetisk, suggestiv och komisk berättelse om sökandet efter frihet och om vem man egentligen är. Frågan är om människorna i berättelsen kan frigöra sig genom att stänga omvärlden ute, eller om de behöver andra för att kunna återupptäcka sig själva?

  • Finns som Inbunden, Pocket, E-bok, Ljudbok
  • ISBN 9789173373081
  • Releasedatum 2011-04-11
  • Omfång 305 Sidor
För köp av våra böcker hänvisar vi till
Bokus eller Adlibris
samt till övriga återförsäljare av böcker

Sagt om Tuppen och havet

Det som gör Tuppen och havet till en läsupplevelse är att Paborn leker fram sin text lätt över sidorna och låter den blomma lite som den vill. Den är brokig men har en inneboende respekt för det djupt mänskliga i att längta efter något mer än bara tingens yta.
Uppsala Nya Tidning
Den friskhet och ordglädje som hennes språk utstrålar är halva hemligheten med att hon förför läsaren. I romanen Tuppen och havet visar hon åter sin originalitet och sitt djup, det som hon dokumenterat redan i debutboken "Släktfeber".
Nya Wermlands tidning

Andra böcker av

Släktfeber

av Sara Paborn 2009
Vid den aktningsvärda åldern av 107 år dör Faster och de närmast sörjande samlas. Nu när släktens mest dominanta kvinna är borta ändras styrkeförhållandena i familjen och under några heta sommarveckor ställs allt på sin spets. Från en gammal hammock i sprucken vinyl sker fördelningen av Fasters saker, från minsta lilla virkade karottunderlägg till hennes fina guldring. Upp till ytan stiger gamla minnen, men också oförrätter. Försmådda och förbisedda slickar man sina oläkta sår. Men långsamt växer något annat fram. En känsla av samhörighet och tillhörighet. Kanske är en försoning och en familjegemenskap ändå möjlig…